Med ett personlighetstest vill den rekryterande parten försäkra sig om att personen som anställs är rätt för just den uppgiften. Det är normalt att vara nervös inför ett personlighetstest men det lönar sig att se testet som en möjlighet att utvecklas och lära sig om sina egna styrkor.

Vem skulle vara rätt person för det här jobbet? Passar de här arbetsuppgifterna mig? Ett personlighetstest gynnar både jobbsökanden och rekryteraren. Det här konstaterar personalkonsult Hanna Starczewski från Psycon som gör personlighetstest.

– Det handlar om hur lämpad en person är för ett jobb. Olika organisationer, team och verksamhetsmiljöer har olika utmaningar som påverkar en hurdan människa eller hurdana egenskaper som bäst motsvarar de aktuella behoven.

Enligt Starczewski är målet med personlighetstesten att ge chefen information om hurdana människor sökandena är. Grundpelarna för ett personlighetstest handlar om personlighetsdrag, arbetssätt samt motivationsfaktorer kopplade till arbetslivet. Vad är just den här personens styrkor och utvecklingsområden?

– I testet tar man också ställning till problemlösningsförmåga och färdigheter för att fatta beslut, säger Starczewski.

Hon betonar att personlighetstesterna bara är en informationskälla – den rekryterande parten fattar det slutliga beslutet baserat på många andra faktorer.

Multimetodsanalys

Inför varje personlighetstest diskuterar Psycon med den rekryterande chefen om vilken typ av arbetsuppgifter det handlar om och vilka faktorer som betonas. Baserat på detta väljer man ut uppgifter – varje rekrytering består av en individuell sammansättning uppgifter.

– Vi använder en multimetodsanalys för vår utvärdering. Vi drar inga slutsatser baserat på någon enskild uppgift eller mening. Vi strävar efter att få en helhetsbild, säger Starczewski.

I ett personlighetstest ingår alltid en intervju med en psykologkonsult. Utöver det ingår oftast simulationer i grupp eller ensam som handlar om växelverkan, beslutsfattande och informationssökning. I testet ingår också elektronisk självutvärdering av de egna arbetssätten samt motivationsfaktorer.

– Dessutom finns tidsbegränsade uppgifter för att få en uppfattning om en människas slutledningsförmåga, berättar Starczewski.

Personlighetstester tar ungefär en arbetsdag och en del uppgifter görs redan på förhand. Man har alltid tid att bli klar med uppgifterna.

– Dagen kan kännas lång men kan också vara viktig och betydelsefull när man får koncentrera sig på sig själv en hel dag.

Starczewski betonar att utvärderingen inte baserar sig på förhastade slutsatser.

– De som deltar i personlighetstesterna behandlas rättvist. De få visa upp sina egenskaper i flera olika situationer. Multimetodsanalysen ökar trovärdigheten av testerna.

Distanstest bli allt vanligare

Psycon har gjort distanstester redan länge, men i och med coronaviruset har de ökat explosionsartat.

– Samma uppgifter som man normalt skulle göra på vårt kontor görs nu hemma, berättar Starczewski.

Oberoende av om man gör uppgifterna hemma eller på kontoret kan man egentligen inte förbereda sig inför testet.

– Ett personlighetstest mäter inte hur bra eller dålig någon är på något, utan strävar efter att kartlägga hurdan människa arbetssökanden är.

Starczewskis bästa tips är att vara sig själv samt ha ett ärligt och öppet sinne. Det viktigaste är att försöka sova och äta bra innan testet.

– Det är mänskligt att vara nervös. Nervositeten kan släppa om man läser information om dagen på förhand.

I huvudsak görs personlighetstest för längre anställningar, men ibland kan man bli kallad till ett personlighetstest också när man söker ett sommarjobb eller byter jobb inom organisationen.

– Det här beror på organisationen och dess kultur, säger Starczewski.

Lönar sig att fokusera på styrkorna

På Psycon görs alltid en skriftlig rapport efter personlighetstesten. I rapporten tar man ställning till personlighet, arbetssätt och motivationsfaktorer. Enskilda uppgifter kommenteras inte. Rapporten skickas också till den som deltagit i testet.

– Det är möjligt att gå igenom testet tillsammans med en konsult. Det lönar sig att utnyttja möjligheten så slipper man fundera på det själv.

Det lönar sig alltså att använda personlighetstestet som en möjlighet att reflektera över sig själv och öka sin självkännedom.

– Framförallt i början av karriären är det bra att gå igenom styrkor och utvecklingsområden tillsammans med ett proffs. Hurdana uppgifter vill man söka sig till under karriären? Vilka jobb lönar det sig att söka?

Ibland kan det till och med vara bra att man inte blir vald till någon viss arbetsuppgift, om den inte skulle ha varit lämpad för en. Starczewskis råd är att det inte lönar sig att fästa alltför mycket uppmärksamhet vid det man kan utvecklas inom, hellre ska man fokusera på sina styrkor.

– Alla har sina styrkor. Det lönar sig att stärka och utnyttja dem i arbetslivet.

 

Text: Michaela von Kügelgen
Foto: Getty Images

 

Under coronaviruset har resiliensen satts på prov hos många studerande. Distansstudier och osäkerhet kring framtiden känns tungt, men alla kan stärka sin egen resiliens.

Alla behöver resiliens under livet – och alla har också naturliga resiliensresurser. Med resiliens avses förmågan att klara sig och återhämta sig från jobbiga situationer såsom kriser eller stress.

– Det kan vara en överraskande eller långvarigt belastande situation. Med hjälp av resiliens kan man agera och återhämta sig utan att belastningen kvarstår, säger studiepsykolog Sanni Saarimäki.

En del människor är naturligt mer resilienta än andra, men alla har också en bristningspunkt.

– Det här kopplas ihop med människans personlighet, såsom öppenhet för nytt och flexibilitet. Man kan också öva på resiliens via sina egna erfarenheter.

Man kan stärka sin resiliens genom att identifiera sina egna känslor, ta hand om sitt välmående och sociala förhållanden samt genom att be om hjälp av andra.

– Man kan också fundera på hur man har klarat sig genom tidigare utmaningar och ta lärdom av det. Vi alla har potential för att utveckla vår resiliens utgående från våra premisser, säger Saarimäki.

Ta stöd av andra

Sanni Saarimäki betonar att resiliensen inte endast är en resurs i kristider.

– Resiliens behövs också i vardagen, men framförallt när vi möter överraskande utmaningar eller svårigheter.

För många kan till exempel studierna orsaka långvarig stress och då behövs resiliens på daglig basis. Saarimäki påpekar att coronakrisen har krävt resiliens av alla.

– Många har upplevt mycket osäkerhet. Resiliensen kan hjälpa med att handskas med och tåla osäkerhet.

Man kan också ta hjälp av sociala gemenskaper, alltså att stöda andra men vid behov också att be om stöd. Enligt Saarimäki är det viktigt att vara medveten om att ingen behöver kunna eller klara av allt.

– Om man märker att en kompis har det svårt är det viktigt att stöda hen genom att vara närvarande. Lyssna och fråga om du kan göra något. Du behöver ändå inte lösa problemet.

Om en kompis till exempel har problem med studierna kan du hjälpa enligt egen förmåga. Saarimäki betonar att ingen ändå behöver agera terapeut för någon annan. Däremot önskar hon att vi skulle ge mer positiv respons till varandra i vardagen.

– Positiv respons om de egna styrkorna hjälper alla att klara sig bättre.

Handlar inte endast om att klara sig

Resiliens kan också definieras via en grupp eller en sammanslutning. Då formas den av individernas kombinerade målsättningar – gruppen stöder i det gemensamma målet.

– En bra studiekultur är i bästa fall något som upprätthåller och främjar resiliens. I det ingår en tro om att vi klarar oss tillsammans, säger Saarimäki.

Man har också nytta av optimism.

– Om man upplever något som meningsfullt och viktigt är det lättare att klara av utmaningar. Det är också lättare att tåla svårigheter när man känner till meningen med något.

Både under studierna samt i arbetslivet möter var och en av oss situationer som vi inte gillar, men med hjälp av resiliens tål vi dem bättre och kan gå vidare.

– Det här betyder ändå inte att man passivt godkänner oförrätter, utan att man börjar korrigera sådant som är fel.

Framförallt i ämnesföreningar och gillen jobbar studerandena för en gemensam sak och strävar efter att påverka bland annat strukturer.

– Det kan ge en känsla av att man gör något meningsfullt, men det kan också belasta, säger Saarimäki.

Enligt henne orkar största delen i en belastande situation, så länge som de vet att den någon gång är över. En osäker arbetsmarknad är en stor utmaning för många.

– Om det är osäkert ifall det egna arbetet fortsätter, speciellt nu med corona, kan det bli en belastning. Tanken med resiliens är inte att bara klara sig utan att faktiskt sträva efter att komma vidare.

 

Text: Michaela von Kügelgen
Foto: Getty Images

 

Career Preference

Utnyttja Career Preference-fuktionen som LinkedIn erbjuder. I Jobs-delen kan du berätta hurdana arbetsmöjligheter du söker, var och i vilken bransch. Fyll i dina önskemål för din framtida arbetsplats. Du får personliga arbetsplatsannonser om platser som passar dig. En tydlig beskrivning av arbetsplatsen du önskar dig berättar för rekryteraren att du är målmedveten.

 

Alumn-funktionen som verktyg för karriärplanering

Funderar du över vad du kan göra med din examen? Med hjälp av LinkedIns alumn-funktion kan du se vad alumner i din bransch arbetar med. Alumni Tools visar var och i vilken bransch människor jobbar, vad de har studerat, hurdan kompetens de har och vad din koppling till dem är. Alumn-funktionen passar bra som stöd för informationssökning också för dig som varit i arbetslivet längre.

– Du kommer till alumn-sidan via ett universitets LinkedIn-sida. Det kan vara ditt eget universitet eller en annan läroanstalt som intresserar dig.

– Skriv läroanstaltens namn i Search-fältet.

– Klicka på Alumni-knappen.

– Här ser du en lista på de personer som har meddelat på LinkedIn att de har studerat på universitetet.

– Alumn-funktionen visar var och i vilken bransch människor jobbar, vad de har studerat, hurdan kompetens de har och vad din koppling till dem är.

– Du kan precisera sökningarna antingen genom att filtrera enligt förslag eller med egna nyckelord.

– LinkedIn föreslår profiler enligt sökkriterierna.

Via Alumni Tools kan du undersöka andras karriärstigar och få idéer för din egen karriär. Samtidigt kan du hitta nyckelord, arbetsgivare och arbetsplatser i din egen bransch. Var inte rädd för att besöka bekantas och främmande personers profiler. När du besöker andras profiler ser någon i bästa fall också på din profil. Från andras profiler kan du också få tips på hur du kan berätta om dina arbetsuppgifter och din kompetens på din profil. Undersök profilerna, uppgifterna, karriärstgarna, kompetensen och kontakta dem!

Du har väl märkt att det finns en motsvarande funktion också för företagsprofiler.

– En motsvarande funktion hittar du också på företags LinkedIn-sidor.

– Skriv namnet på företaget du är intresserad av i Search-fältet

– Lägg till filtret ”Company” och klicka på Enter.

– Klicka på ”People” i balken till vänster

– Här kan du på samma sätt som i alumn-funktionen söka anställda i företaget.

 

Text: Eva Lindström

Foto: Getty Images

Det talas mycket om nyttan av ett stort LinkedIn-nätverk vid arbetssökning, men hur utvidgar man i praktiken sitt nätverk? Och hur tar man ett kliv över den mentala publiceringströskeln och börjar kommunicera klokt? 

Det löner sig att utveckla dina nätverk

  • Skicka aktivt nätverkningsförfrågningar. På LinkedIn kan du i princip alltid skicka en förfrågan. Börja med att skicka en förfrågan till alla dina nuvarande kontakter som ännu inte hör till ditt LinkedIn-nätverk. Det lönar sig att skicka en nätverksförfrågan också när du träffar nya människor på evenemang, när du får ett visitkort, när du träffar en intressant typ via sociala medier eller när någon skapar bra innehåll på LinkedIn eller har en profil som annars är professionellt intressant.
  • Sök nya intressanta kontakter. Utvidga ditt nätverk genom att utnyttja funktionen People you may know. Du kan hitta nya kontakter. Ju större ditt nätverk blir, desto lättare hittar du nya bekanta och intressanta profiler.
  • Nätverka i grupper. Genom att gå med i grupper som gäller din bransch och dina intressen, kan du följa med diskussion mellan aktörer i branschen och också delta själv. I grupper träffar du behändigt både potentiella arbetsgivare och rekryterare. Men kom ihåg att endast genom att själv vara aktiv och delta i diskussionen syns du, så gå modigt med! Var tydlig med dina åsikter och motivera dem trovärdigt. Ett annat bra sätt att aktivera sig är att dela professionellt innehåll i grupper.

I TEK:s egen LinkedIn-grupp TEKrekry  hittar du arbetsplatser och utbildningar för teknikens akademiker.

 

Var aktiv och systematisk

  • Dela intressant innehåll i dina nätverk. LinkedIn är en ypperlig plats att visa sin aktivitet och sitt professionella intresse genom att dela intressant innehåll till sina nätverk. Tacka för svar och vidareutveckla diskussionen i den mån det är möjligt. Det lönar sig inte att spamma. Du kan börja med ett inlägg i veckan. Genom att publicera innehåll visar du att du följer med din bransch och visar din aktivitet i praktiken.
  • Sänk ribban. Förhåll dig inte alltför kritiskt till din text. Det lönar sig inte att vara rädd för misstag! Du kan skriva texten reflekterande eller utgå från egna erfarenheter. Då behöver du inte massvis med vetenskapliga fakta som stöd för din text.
  • Tänk på din ton. När du deltar i diskussionen, försök vara dig själv. Håll trots det en positiv ton, det bär längre. Få orkar ge sig in i en debatt med bråkstakar och det ger lätt en stämpel av en negativ människa.
  • Öppenhet och tydlighet. Om du försöker sälja något eller söker jobb, gör det så öppet och tydligt som möjligt. Upprepa saker inom ramen för vad som är rimligt, tjata alltså inte.
  • Använd chatten. Använd chatten när du inte får tag på en person per telefon eller e-post. Många svarar på LinkedIn, trots att de inte annars svarar.
  • Var aktiv – man kan inte få utan att ge. Detta borde redan vara en självklarhet, men det tål att upprepas: på LinkedIn, liksom på andra sociala medier, lönar det sig att vara aktiv. Det bär arbetssökningen framåt. Kom alltså ihåg att verkligen aktivera dig att diskutera, rekommendera och nätverka. Få hämtas hemifrån här heller, så se modigt till att synas och främja ditt varumärke som expert!
  • Systematiskhet och regelbundenhet. Skapa en plan för dig själv för att nätverka och kommunicera på LinkedIn, och följ planen.

 

Text: Eva Lindström

Foto: Getty Images

Här kommer några tips som du kan använda för att enkelt hitta vad du behöver på LinkedIn.

Via samma sökfält kan du med nyckelord söka personer ”people”, företag ”companies”, innehåll ”content”, läroanstalter ”schools” och grupper ”groups”. Kom också ihåg att utnyttja LinkedIns övriga filter, ”All filters”. Här kan du till exempel filtrera noggrannare i vilken bransch du vill hitta en jobbtitel, eller specificera namnet på en persons nuvarande eller tidigare arbetsgivare.

 

DE VANLIGASTE NYCKELORDEN VID ARBETSSÖKNING:

#rekry, #rekrytering #arbetssökning #arbetsplatser #jobs

+ Finland

+ Helsingfors

+Tammerfors, Åbo, Uleåborg…

Skriv ovanstående nyckelord i sökfältet i LinkedIn och välj ”content”, så ser du olika inlägg om lediga jobb.

 

BOOLESK SÖKNING

Också på LinkedIn kan du göra mer komplicerade sökningar. Du kan få ett så noggrant sökresultat som möjligt genom att använda logiska operatorer; AND (och), OR (eller) och NOT (inte). Viktigt: Dessa bearbetningsredskap fungerar bara för arbetsbeskrivningar, inte för arbetets rubrik- eller platsfält. Observera att sökningen hittar ord på det språk som du har skrivit i sökfältet. Det lönar sig alltså att söka också på engelska, så att sökfunktionen också hittar engelskspråkiga profiler. Använd de engelskspråkiga orden: AND, OR, NOT

– AND (OCH)-sökning

  • Skriv ordet AND (stora bokstäver) för att se resultat som innehåller alla sökord du räknade upp. Förutsätter att alla sökord förekommer i dokumentet.
  • Du kan begränsa sökningen till en snävare ämneshelhet.
  • Du kan söka till exempel personer med kompetens inom två olika områden: till exempel JAVA AND C++. På det här sättet söker sökfunktionen båda kompetenserna överallt i personernas profil och kombinerar dem vid behov.

– OR (ELLER)-sökning

  • Förutsätter att ett sökord förekommer i dokumentet.
  • Du kan utöka sökningen till en bredare helhet, till exempel med synonymer eller parallella termer.
  • Till exempel: ”sales OR marketing OR advertising”.

– NOT (INTE)-sökning

  • Utesluter det angivna ordet ur sökningen.
  • Du kan begränsa sökningen till en snävare ämneshelhet.
  • När du använder NOT-sökningen lönar det sig att vara noggrann, eftersom den kan avgränsa nyttiga hänvisningar.
  • Om du till exempel är intresserad av maskiningenjörer, men vill utesluta experter på senior-/managernivå: ”mechanical engineer” NOT manager

– Citatsökningar: Kom ihåg att du kan använda citattecken när du söker en exakt mening, till exempel ”product manager” eller ”cross-functional collaboration”.

– Parentessökning: Du kan använda parenteser när du specificerar din sökning med flera termer.

  • Till exempel när du söker programmerare, som behärskar antingen Java eller C ++ eller båda: (“software engineer” OR developer) (Java OR C++).

OBS! LinkedIn-sökningar stöder bara vanliga raka citattecken (”), inte till exempel ”*” , eller AND ”+” och NOT ”-”.

 

Text: Eva Lindström

Foto: Getty Images

”Jag kan inte bota cancern, men jag kan påverka genom att se till att cancerforskningen och utvecklingen av behandlingsmetoder får mer finansiering samt att de insjuknade familjernas barn får stöd”, berättar Heidi.

Heidi ville hitta ett sätt att göra en god gärning och förbättra världen för egen del. För henne var det viktigt att hitta ett konkret sätt att hjälpa, samt att de insamlade medlen går oavkortade till ändamålet. ”Cancern berör många, tyvärr också mig via min närmaste krets. Jag har också alltid rört på mig. Det är de viktiga orsakerna till att Team Rynkeby – God Morgon kändes som ett fungerande alternativ för mig”, konstaterar Heidi.

 

Vad handlar det om?

Team Rynkeby – God Morgon är ursprungligen ett danskt välgörenhetsprojekt som inleddes 2002. Alla lag är med i ett år och de ordnar evenemang, samlar in medel, skaffar sponsorer, besöker barncanceravdelningar och samarbetar med lokala cancerföreningar.

Finland har varit med sedan 2013. De insamlade medlen doneras till barncancerforskning, utveckling av behandlingsmetoder samt psykosocialt stöd till de cancersjuka barnen och ungdomarna samt deras familjer. 2018 donerade de finländska lagen över 1,1 miljoner euro. Tillsammans donerade hela Rynkeby-projektet 10,6 miljoner euro.

 

Gulskjortor i Paris

Under sommaren cyklar lagen från den egna hemorten under en dryg vecka till Paris för att ge synlighet för projektet. ”Man förstår det först i Frankrike, hur stort det är när 2100 cyklister samlas på Place de la Fontaine-aux-Lions”, säger Heidi.

Alla kan skicka in en ansökan. De som blir invalda i laget förbinder sig utöver välgörenhetsarbetet till gemensamma träningar. ”För en arbetande person med tight schema ger det här en möjlighet att kombinera vardagsmotionen med en god sak”, påminner Heidi. Deltagarna betalar själva för allt – resan, cyklarna och cykelkläderna.

 

Målsättningen förenar

I laget möts personer med olika bakgrunder – det finns allt från studerande till pensionärer. Alla har en gemensam vilja att göra gott och arbeta för samma målsättning. ”Senast när man cyklar till Paris sammansvetsas man till ett gäng”, berättar Heidi som har varit med på två resor. Via teamarbetet lär man sig också om motivation, växelverkan och ledarskap.

Cykelrutterna går på små vägar igenom idylliska gamla städer och byar. Rynkebyteamen är en årlig och bekant syn i byarna och får ett varmt mottagande – inte minst för den värdefulla målsättningen. ”Fastän det har varit en del tighta situationer under resorna har jag samtidigt förstått hur bra ställt jag har det. Framförallt när man kommer ihåg allt som man har sett och upplevt under besöken på canceravdelningarna”, konstaterar Heidi.

 

Text: TEK Karriärtjänster

Foto: Getty Images

Stor frihet innebär ett stort ansvar – det har flera studerande fått känna av. Överlappande deadlines, motivationsbrist och planering av tidtabeller slänger en skugga över mångas liv. Situationen är bekant också för Heli Tiitinen, tidigare studiehandledare. På hennes mottagning diskuterades många olika problem. Fastän det finns flera saker som oroar studerande har lösningen ofta hittats på ett förvånansvärt lätt ställe: i kalendern.

”Som studiehandledare har jag varit med om otaliga handledningstillfällen med studerande och diskuterat de flesta ämnena. Många har kämpat med pressat schema och en känsla av att inte kunna något. Förvånansvärt ofta hittas lösningen till utmaningarna i en förmåga att kunna styra över sin tid och vardag”, konstaterar Tiitinen.

Efter den insikten har hon tillsammans med studiepsykologen ordnat workshoppar där studerande kan lära sig kalender- och schemaläggningskunskaper. Workshopparna ordnas en gång per läsår och stöder studiekunskapsföreläsningarna. De har erbjudit deltagarna konkreta tips för att upprätthålla en systematisk kalender.

 

Det räcker att man gör små saker åt gången

Studerandenas arbetsbörda och välmående har på sistone väckt diskussion också på nationell nivå. Varför är tidsplanering så svårt för studerande? ”Egentligen är det utmanande för vem som helst”, säger Tiitinen. ”Men när studierna börjar upplever studerandena många simultana livsförändringar. Skolmiljön, vänskapskretsen och till och med hemstaden kan bytas ut. När man inte har rutiner att luta sig mot kan vardagen bli svår.”

Utöver alla förändringar försvåras studerandenas liv av mängden självständigt arbete som kan orsaka huvudbry för någon som ännu inte vant sig vid det. Det kan vara svårt att klämma in studierna mellan hobbyer, vänner och kanske ett jobb – ifall man inte är redo att lägga ner lite möda och tid på att planera. Ett vanligt problem är att en potentiellt effektiv studietid kan gå åt till att älta ogjort arbete, påpekar Tiitinen. Kalendern hjälper också här. Med hjälp av den är det lätt att sätta upp ramar för arbetet.

”Det lönar sig att ta kalendern i bruk om man önskar sig mer fritid”, säger Tiitinen. ”Med hjälp av en tydlig kalender är det lätt att bestämma när man ska studera och när man ska vara ledig. Med dagsspecifika planer är det möjligt att spjälka också större arbeten i mindre delar och då känns inte arbetsmängden lika stor – det räcker att man gör små saker åt gången. På det här sättet kan man dagligen få en känsla av att man lyckats. Och när man lyckas med något blir man också ivrig.” Tidsplaneringskunskaper kommer också till nytta i arbetslivet. Med hjälp av dem är det lätt att skapa pauser under arbetsdagen och försäkra sig om att man har tillräckligt med tid för återhämtning.

 

Övning, kunskap och uthållighet

Alla är inte vana vid gör att göra upp strikta scheman. Kan vem som helst ändå lära sig att ha en punktlig och systematisk kalender? ”Absolut!” svarar Tiitinen. ”Det är inte svårt att lära sig att kontrollera sin kalender, men det kräver övning, kunskap och uthållighet – som vilken som helst förändring i rutiner.”

Enligt Tiitinen är hemligheten bakom en bra kalender att den ska vara konkret, flexibel och innehålla veckovisa utvärderingar. ”Det lönar sig att börja med att skriva in de datum och deadlines man redan känner till. Var så konkret som möjligt när du planerar ditt eget arbete. Till exempel kandidatarbetet kan indelas i tydliga deluppgifter som är lätta att ta sig an. Om man har en ledig dag mitt i skolveckan lönar det sig att boka den som en flexibel dag då man gör sådant som man inte haft tid för annars. I slutet av veckan är det bra att se över de uppgifter som nästa vecka för med sig och skriva in dem i kalendern”, konstaterar Tiitinen.

 

Text: Lassi Linnola

Foto: Getty Images

Klimatkrisen, det världspolitiska läget och ökad extremism ger ångest. Ibland kan ångesten kännas förlamande, men den går att hantera på olika sätt tipsar studiepsykologen.

 Ångest och världssmärta är bekant för alltför många studerande.

Har jag valt rätt bransch? Kan jag påverka framtiden – både min egen och allas – tillräckligt? Räcker mina egna kunskaper, färdigheter och förmågor för de utmaningar som den globala världen tvingar oss att hantera?

Forskningsresultat visar att post-milleniumgenerationen, alltså 15–25-åringar, är oroliga för världen. De känner inte ångest endast för sin egen framtid, utan också för globala kriser.

– Den här generationen har vuxit upp i en värld av sociala medier och teknik. Det finns hela tiden tillgång till jättemycket information och de unga upplever sig ha ett stort ansvar. Det är förståeligt att det här väcker starka känslor, säger studiepsykolog Sanni Saarimäki.

Känn till dina värderingar och dina styrkor

Man kan lindra sin ångest på många olika sätt.

Det lönar sig att börja med de egna värderingarna. Fundera över vad du vill ha av dina relationer, ditt arbete och din fritid? Vilken riktning är rätt för dig?

– Människor mår bättre om de upplever sig göra saker som är i linje med de egna värderingarna, säger Saarimäki.

Konflikter kan uppstå på till exempel arbetsplatsen om man upplever att arbetsuppgifterna inte är i linje med de egna värderingarna.

Det också viktigt att ransonera sin egen energi.

– Det lönar sig inte att göra massvis med förändringar överallt. Vilken verksamhet hjälper mest och bibehåller dina energinivåer? Vad skulle ge bäst resultat?

Utöver de egna värderingarna är det viktigt att känna till sina styrkor. Fundera: Vad är naturligt för mig? Vad är jag bra på? Hur kunde jag utnyttja detta?

Det lönar sig inte heller att frossa i ångestladdade ämnen. Saarimäki tipsar om att sätta en egen gräns: hur mycket fakta kan jag ta emot just nu?

– Vi ska inte neka fakta, men man kan alltid ge sig själv en paus.

 

Samarbete ger kraft

Studiepsykolog Sanni Saarimäki önskar att vi i framtiden skulle ha mindre konkurrens mellan individer och mer samarbete.

– Ingen behöver vara bra på allt. Ingen räddar världen ensam, men tillsammans finns det bättre chanser för det, påminner Saarimäki.

I en gemenskap kan man också bättre vårda sin kreativitet, vilket är viktigt inom tekniska branscher där det krävs nya tankemodeller.

– Men ångesten kan försämra den egna problemlösningsförmågan, säger Saarimäki.

Enligt henne vill många slippa känslorna helt, men det är inte möjligt.

– Det lönar sig att fundera över vad som hjälper en att acceptera känslorna. Man måste acceptera enorm osäkerhet, men man kan och får leva med osäkerhet. Det har aldrig varit säkert att allt blir bra.

Saarimäki betonar att man inte ska skapa falska förhoppningar, men inte heller ge upp hoppet.

– Hoppet växer när man tillsammans strävar efter att göra sådant som är i linje med de egna värderingarna. Det finns en enorm kreativ kraft hos studerande. Det ger både handlingskraft och hopp om man lyckas utnyttja det.

 

Uppgift

Stanna upp och skriv ner dina tankar och känslor. Vad ger dig ångest eller oro? Hur känner du dig? Varifrån kommer känslorna? Censurera inte dig själv.

Vad kan du göra något åt just nu? Vilka saker kräver mer tid att mogna? Vad behöver du för att kunna fortsätta vidare med de känslor du har? Man måste lära sig att leva med känslorna, inte försöka slippa dem.

Observera vilka saker som är viktiga just nu.

 

Text: Mikaela von Kügelgen

Foto: Getty Image

Diskussionen om arbetsliv har varit i en brytningsperiod de senaste åren. Utöver lön och möjligheter att avancera har också tanken om ett meningsfullt arbete fått allt större tyngd. Organisationspsykolog Jaakko Sahimaa har specialiserat sig på meningsfullt arbete och har själv deltagit i diskussionen.

Fastän det pratas allt mer om meningsfullt arbete är det inte lätt att definiera begreppet. Det beror på att det som upplevs meningsfullt är mångfacetterat – hur något upplevs är väldigt personligt och beror på många olika faktorer.

”Ett meningsfullt arbete påverkas av både personliga och samhälleliga faktorer. Man måste kunna vara sig själv på arbetet och få utnyttja sitt eget kunnande på en tillräckligt bred nivå. På en större nivå är det viktigt att man känner samhörighet samt att organisationens värderingar liknar de egna”, beskriver Sahimaa. ”En kombination av dessa faktorer ger en känsla av att arbetet är meningsfullt och motiverande.”

 

På jakt efter mening

I sitt arbete har Sahimaa fått se att meningsfullt arbete betonas allt mer. ”I västvärlden lever vi för tillfället i ett vakuum. Samhälleliga institutioner och värderingar – såsom hem, religion och fosterland – känns inte längre lika meningsfulla som förr. Därför letar många efter mening på andra håll, såsom i arbetslivet”, funderar Sahimaa. ”Vår tids stora frågor har också påverkat. Till exempel miljökriserna har visat att materiellt välstånd inte längre ökar människors själsliga välmående. Därför är det naturligt att fundera på vad vi ska sträva efter till näst.”

Enligt Sahimaa börjar allt med självreflektion. Också slumpen kan leda till ett betydelsefullt arbete, men oftast krävs en kartläggning av de egna värderingarna och målsättningarna. ”Att känna igen de egna värderingarna har en central roll. Det är alltså bra att stanna upp och fundera över vad man vill i arbetslivet och livet. Man kan ta stöd av litteratur som handlar om tematiken eller av olika verktyg, såsom värdekompassen”, tipsar Sahimaa. ”Det är också bra att komma ihåg att den egna karriären formas via arbete – via försök och misstag.”

Studerande erbjuds ändå sällan arbete som helt motsvarar de egna värderingarna och kunnandet. Till en början blir man kanske tvungen att ge efter på en del målsättningar. Sahimaa påpekar att man ändå kan hitta mening i annat än arbete. ”Det är möjligt att anpassa arbetet och dess delområden enligt egen smak. I praktiken betyder det här att man funderar över sitt arbetssätt, sin inställning samt arbetsgemenskapens sociala förhållanden och sedan anpassar allt så att det motiverar en själv. Via en egen insats kan vilket arbete som helst bli meningsfullt.”

Oroa dig inte

Arbete behöver ändå inte alltid kännas meningsfullt. Arbetets roll kan växla under olika livsskeden. För en studerande är den första anställningen kanske bara ett sätt att tjäna pengar – och det är fullständigt naturligt. Sahimaa uppmuntrar också dem som känner att ett meningsfullt arbete och tydliga värderingar ännu känns som avlägsna drömmar. ”Om de egna tankarna är helt i lås lönar det sig att bearbeta dem med någon utomstående, såsom en kompis eller ett proffs. Det finns inga knutar som inte går att lösa upp.”

Sahimaa har också andra tips för dem som letar efter meningsfullhet. ”Till en början kan man sträva efter att identifiera åtminstone en sak som ger glädje. Att identifiera och upprätthålla små glädjeämnen är en del av att hitta ett meningsfullt liv. Det är också viktigt att komma ihåg att man inte har bråttom. Livet är en ständig resa och det är helt okej att känna sig lite borttappad ibland. Också jag kan känna så, fastän jag är expert på området”, säger Sahimaa med ett skratt.

 

Text: Lassi Linnola

Foto: Getty Images

Med en videointervju avses förinspelade frågor som jobbsökanden förväntas svara på. Arbetsgivare använder sig av videointervjuer för att få ett första intryck av sökandena. Videointervjuer har blivit vanligare i första delen av rekryteringsprocessen.

 

Teknologi: Vad behöver jag för att kunna svara på en videointervju?

  • Kontrollera att rummet är tillräckligt ljust och att ditt ansikte är i ljuset.
  • De flesta videointervjuverktygen fungerar på datorer, surfplattor och telefoner.
  • Tänk på vinkeln. Placera kameran ungefär i ögonhöjd.
  • Hitta ett tyst ställe där ingen kan avbryta dig.

 

Innehåll: Hur ska jag svara på frågorna?

  • I de flesta videoverktygen kan du lyssna på frågorna på förhand. Skriv ned dem på papper och använd till exempel franska streck för att planera dina svar.
  • Öva några gånger på ditt svar. Det är ofta möjligt att förhandskolla ett svar efter att du har spelat in det, så lyssna på dina svar före du skickar in dem.
  • Ge korta och tydliga svar. Prata koncist och håll dig till saken. Vad är det viktigaste du kan säga? Vilka konkreta exempel kan du ge? Svara på frågan.
  • Reservera tillräckligt med tid för att öva och spela in de slutliga svaren.
  • Du får ofta veta en maximilängd på svaret. Vanligtvis handlar det inte om väldigt många frågor.

 

Uppträdande: vad ska jag beakta?

  • Var naturlig och kom ihåg att leendet är ditt bästa vapen!
  • Undvik robotliknande prat som du lärt dig utantill och läs inte dina svar direkt från ett papper. Du kan skriva ned några nyckelord.
  • Klä dig som för en arbetsintervju.
  • Efter ditt sista svar ska du komma ihåg att tacka intervjuaren för möjligheten att introducera dig själv. Det här ger en positiv bild av dig och du kan börja vänta på att bli inbjuden till nästa fas.

 

”Videoverktyget är ett dubbelriktat verktyg som gynnar både intervjuaren och den som intervjuas. Via videoverktyget kan rekryteraren träffa fler personer än vad man kunde göra ansikte mot ansikte.

Antalet ansökningar till sommarjobb eller trainee-tjänster är ofta många och det finns flera potentiella intervjuobjekt. I dessa situationer är förvalet lättare när man kan skicka en inbjudan till videointervju till ett större gäng. Videorna ger en möjlighet att samla in information om sökandena som kan ha betydelse för det kommande arbetet. En video ger en bättre bild av hur bra personen är på växelverkan än vad en ansökan på papper kan ge.

Det är viktigt att komma ihåg att också den som blir intervjuad kan dra nytta av videoverktyget, eftersom hen kan få en inblick i potentiella framtida kollegor och hurdant det lediga jobbet är.”

Recruitment Specialist Laura Huuri, Fiskars Finland

 

Text: Eva Lindström & TEK Career Service

Foto: Getty Images