Under coronaviruset har resiliensen satts på prov hos många studerande. Distansstudier och osäkerhet kring framtiden känns tungt, men alla kan stärka sin egen resiliens.

Alla behöver resiliens under livet – och alla har också naturliga resiliensresurser. Med resiliens avses förmågan att klara sig och återhämta sig från jobbiga situationer såsom kriser eller stress.

– Det kan vara en överraskande eller långvarigt belastande situation. Med hjälp av resiliens kan man agera och återhämta sig utan att belastningen kvarstår, säger studiepsykolog Sanni Saarimäki.

En del människor är naturligt mer resilienta än andra, men alla har också en bristningspunkt.

– Det här kopplas ihop med människans personlighet, såsom öppenhet för nytt och flexibilitet. Man kan också öva på resiliens via sina egna erfarenheter.

Man kan stärka sin resiliens genom att identifiera sina egna känslor, ta hand om sitt välmående och sociala förhållanden samt genom att be om hjälp av andra.

– Man kan också fundera på hur man har klarat sig genom tidigare utmaningar och ta lärdom av det. Vi alla har potential för att utveckla vår resiliens utgående från våra premisser, säger Saarimäki.

Ta stöd av andra

Sanni Saarimäki betonar att resiliensen inte endast är en resurs i kristider.

– Resiliens behövs också i vardagen, men framförallt när vi möter överraskande utmaningar eller svårigheter.

För många kan till exempel studierna orsaka långvarig stress och då behövs resiliens på daglig basis. Saarimäki påpekar att coronakrisen har krävt resiliens av alla.

– Många har upplevt mycket osäkerhet. Resiliensen kan hjälpa med att handskas med och tåla osäkerhet.

Man kan också ta hjälp av sociala gemenskaper, alltså att stöda andra men vid behov också att be om stöd. Enligt Saarimäki är det viktigt att vara medveten om att ingen behöver kunna eller klara av allt.

– Om man märker att en kompis har det svårt är det viktigt att stöda hen genom att vara närvarande. Lyssna och fråga om du kan göra något. Du behöver ändå inte lösa problemet.

Om en kompis till exempel har problem med studierna kan du hjälpa enligt egen förmåga. Saarimäki betonar att ingen ändå behöver agera terapeut för någon annan. Däremot önskar hon att vi skulle ge mer positiv respons till varandra i vardagen.

– Positiv respons om de egna styrkorna hjälper alla att klara sig bättre.

Handlar inte endast om att klara sig

Resiliens kan också definieras via en grupp eller en sammanslutning. Då formas den av individernas kombinerade målsättningar – gruppen stöder i det gemensamma målet.

– En bra studiekultur är i bästa fall något som upprätthåller och främjar resiliens. I det ingår en tro om att vi klarar oss tillsammans, säger Saarimäki.

Man har också nytta av optimism.

– Om man upplever något som meningsfullt och viktigt är det lättare att klara av utmaningar. Det är också lättare att tåla svårigheter när man känner till meningen med något.

Både under studierna samt i arbetslivet möter var och en av oss situationer som vi inte gillar, men med hjälp av resiliens tål vi dem bättre och kan gå vidare.

– Det här betyder ändå inte att man passivt godkänner oförrätter, utan att man börjar korrigera sådant som är fel.

Framförallt i ämnesföreningar och gillen jobbar studerandena för en gemensam sak och strävar efter att påverka bland annat strukturer.

– Det kan ge en känsla av att man gör något meningsfullt, men det kan också belasta, säger Saarimäki.

Enligt henne orkar största delen i en belastande situation, så länge som de vet att den någon gång är över. En osäker arbetsmarknad är en stor utmaning för många.

– Om det är osäkert ifall det egna arbetet fortsätter, speciellt nu med corona, kan det bli en belastning. Tanken med resiliens är inte att bara klara sig utan att faktiskt sträva efter att komma vidare.

 

Text: Michaela von Kügelgen
Foto: Getty Images